Direktlänk till inlägg 21 januari 2014
Nu är allt sådär jobbigt igen. Det är som en käftsmäll, allt kommer på en gång, och just nu är det för mycket.
Jag har svårt att sova, men jag vill inte vara vaken. Skulle helst sova hela dagar, kanske i några år. Eller kanske, kanske vill jag sova förevigt. Min papi säger att självmord är fegt och ego, men jag är ju lika feg som inte vågar ta mitt liv? Vad finns det att leva för, när alla bara leker med en? När allt bara snörrar och man inte kan förstå vad som händer? Jag är trött på att kämpa, så jävla trött.
Funderar på att isolera mig, inte gå till skolan på några dagar kanske.. Slänga bort ipaden och mobilen och bara rita eller nåt..
Jag är lycklig med min pojke, men inte med mig själv. Jag älskar honom otroligt mycket och jag litar på honom, men om jag var han skulle jag aldrig vara med någon som mig. Varför skulle han vilja hålla sig till mig liksom? När det finns så många an...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 | 12 | |||
13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||||
|